vatten,

Puttar över lite saker från en av mina älder bloggar,

Varför säger man alltid att det kommer bli bra en dag? Det är alltid 'nån dag' aldrig idag.
-
Det är som svårtast att andas när - det känns meningslöst.
-
Kroppen är genisk - inte själen.
-
Det finns flera hundra sätt att säga jag älskar dig på - men bara ett sätt att mena det.
-
Ett hjärta som krossas fysiskt, slutar slå.
Ett hjärta som krossas psykiskt, fortsätter slå, men värker i varje slag.
-
När det bästa inte är nog,
och det sämsta knappt berör,
När hjärtat redan gett upp,
och när tankarna bara stör.

När försöken är förgäves,
och leenden domnar bort,
När inget längre fungerar,
och hjälpen inte är av rätt sort.

När tårar inte hjälper,
och samtalen dör ut,
När det inte känns rätt längre,
Accepterar man att det är slut.
-
Hur orkar du förstöra något som redan är trasigt.
Du kryper in i allt jag gör, förändrar allt jag ser.
Jag vet att du ljuger så fort dina läppar rör sig.
Hur länge är det kvar tills allt det här är över?
-
Man kan gråta även om ögonen är torra.
Man kan ha sår även om man inte blöder.
Man kan vara borta även om man är närvarande.
Man kan sakna någon, fast de fortfarande är där.
Man kan förändras även om allt är likadant.
Och allt det här är bara för att göra det ytterst kompliserat.
-
Inga ord kan beskriva tomhet. När man inte finner en botten i sin sorg. När dagen bara går förbi. När livet känns som om det skulle eka om man skrek. Det värker, men inget känns. Det tar, men inget förändras. Man är helt tom , men endå fylld av smärta. Man är fylld av smärta men endå helt tom. Det gör så fruktansvärt ont fysiskt, trotts att det bara är psykist egentligen. Det sticker det skär, men smärta är bara en känsla. Det känns som om någon hällt bly i lungorna. Endå andas man perfekt. Det känns ihåligt, som om huden bara var ett skal. Det känns överfyllt av smärta, som om huden snart ska sprängas och släppa ut allt. Kan du beskriva det bättre?